Den fördel som främst lyfts upp med elmotorer är den mindre mängd utsläpp som de ger. Men det finns flera skillnader mellan elmotorn och förbränningsmotorn.
Verkningsgraden anger hur effektiv motorn är att ta tillvara på den energi som tillförs. Om en laddning sker med 100kWh och det ger tillbaka 95 kWh innebär det en verkningsgrad på 95 %.
Med en elmotor kan verkningsgraden beräknas till 85 – 95 %. Hur hög verkningsgraden blir beror bland annat på laddningsanordning, batteri och motor samt dess kompatibilitet.
En vanlig förbränningsmotor har en verkningsgrad på 25 - 40 %. Med en dieselmotor kan siffran gå mot de högre nivåerna. Detta är något som biltillverkarna forskar inom och 2017 presenterade Mercedes en motor inom F1 som nådde upp till 50 % verkningsgrad. Även om tekniken skulle implementeras i bilar till den privata marknaden är verkningsgraden fortfarande ca hälften av vad elbilen kan leverera.
Ljudnivå mäts i decibel (dB). För att ställa de olika motorernas dB i förhållande till varandra visas här nedan några exempel på ljudnivåer:
Framförallt är ljudnivån olika mellan elmotor och förbränningsmotor vid lägre hastigheter. Detta upp till ca 20 - 30 km/h. Orsaken är att ljudet från däckens friktion mot marken därefter tar över och är högre än motorljudet. Vid högre hastigheter avger alltså bilarna ungefärligt lika hög ljudnivå även om ljudnivån från motorerna fortfarande skiljer sig åt.
Från den första juli 2019 gäller en lag, framtagen av EU, som anger att elbilar minst måste ha ett ljud på 56 decibel när de körs 20 km/h eller långsammare. Lagen infördes eftersom omgivningen tydligare ska kunna upptäcka att en bil är i närheten.
Lagen anger att ljudet ska efterlikna förbränningsmotorerna ljud och därmed får inte vilket ljud som helst användas. När ett artificiellt ljud skapas sker detta via bilens AVAS-system (Acostic Vehicle Alert System). Ljudet ska även ge omgivningen en uppfattning om hur bilen framförs, exempelvis backar eller accelerera.
Orsaken till att gränsen är satt vid 20 km/h kan vara att däckljudet är bilens dominerande ljud efter en hastighet kring ca 30 km/h. I en rapport av Transportstyrelsen hänvisas även till en japansk studie där uppfattningsförmågan hos omgivningen studerats för både förbränningsmotorer och hybridbilar. Studien visar att gränsen är just 20 km/h.
Transportstyrelsens regler kring bullernivå anger att personbilar inte får ha en bullernivå på över 74dB. För bussar och lastbilar är gränsen 76 – 80 dB.
Motorvärlden genomförde ett stort bullertest år 2016 där 50 bilar jämfördes gällande dess ljudnivå. Bland småbilarna vann Seat Ibiza Eco TSI med 77 dB. För mellanstora bilar vann VW Golf TSI 125 med 74,5 dB.
Väldigt många beräknar kostnaden för sin bil på ett felaktigt sätt. Detta genom att enbart se på värdeminskning, drivmedel, försäkring och skatt. Men till stor del påverkar service, underhåll och reparationer den totala kostnaden. Här är det även skillnad mellan de olika motortyperna.
En elmotor har färre rörliga delar och behöver inte lika mycket underhåll som en förbränningsmotor. Detta gör även att kostnaden per månad blir lägre.
I artikeln ”Så mycket kostar din bil att äga”, som publicerades av Expressen 2018, tas elbilen Nissan Leaf upp där genomsnittliga månadskostnaden för reparation och service var 250 kr.
I samma artikel nämndes en dieseldriven Volvo V70 från 2015. Den beräknades i genomsnitt kosta 500 kr per månad i service och reparationer. För en bensindriven bil inom BMW-3 serien beräknades kostnaden vara 580 kr. Med andra ord mer än dubbelt så mycket som elmotorn.
För att göra en rättvis beräkning för drivmedelskostnaden bör den alltid presenteras per mil. För personer som åker ett par mil per dag kan därmed elbilen bli ett långsiktigt billigare alternativ. Samtidigt bör drivmedelskostnaden ställas mot bland annat inköpspriset. Hur mycket kostar bilen totalt med inköpspris, drivmedelskostnad, service osv. under tre år?
Kostnaden för laddning beror självklart på om bilen laddas hemma eller på laddstation samt vem som därmed betalar för elförbrukningen. Många företag har exempelvis gratis laddstationer för att premiera sina anställda att välja det miljövänligare alternativet. Volvo Cars skriver att kostnaden för laddning i hemmet blir ca 1 – 1,50 kr per kWh vilket innebär en milkostnad på 2 – 3 kr milen.
Om ett pris på bensin räknas på 15 kr och förbrukningen är 0,70 liter/mil blir drivmedelskostnaden per mil 10,50 kr. Vid en kostnad på 3 kr per mil för el samt ca 10 kr per mil för bensin innebär detta att förbränningsmotorn kostar drygt 3 gånger mer per mil. En familj som åker 1000 mil per år kan därmed betala 3 000 kr alternativt 10 000 kr för drivmedlet.
Med förbränningsmotorer mäts miljöpåverkan främst utifrån utsläpp av koldioxid. För elbilar sker inget utsläpp när motorn används och i detta fall är det viktigt att se på utsläpp och miljöpåverkan vid elproduktionen. Detta för att jämförelsen ska bli rättvis.
Hur mycket utsläpp som en elbil kan tillräknas per kilometer beror på hur elen har producerats. Det är exempelvis mycket stor skillnad på om elen produceras via vindkraft eller kolkraftverk. Men även om elen är producerad från ett kolkraftverk skapas mindre utsläpp än med en förbränningsmotor. Det visar en undersökning som bland annat amerikanska Bloomberg och svenska Expressen rapporterade om 2019.
I studien har det däremot inte tagits hänsyn till produktionen av motorn, batteri och liknande. Om enbart produktion jämförs kommer elbilen vara sämre för miljön. Men det viktigaste är att se på hela livscykeln och i detta fall vinner elmotorn.
År 2018 var det genomsnittliga utsläppet av koldioxid 120,4 gram per kilometer. Detta för personbilar och snittet var då beräknat på alla EU:s medlemsländer. Målet var då satt till att utsläppen skulle minska till 95 gram innan 2021.
Tillgång till laddningsstationer/drivmedel är en avgörande faktor kring vilket drivmedel som kan väljas. Etanol, gas och el är tre alternativ mot bensin och diesel. Men för att alternativen ska växa måste även tillgången vara stor.
Elbilar bör i möjligaste mån laddas via laddstation eller laddbox. Det går visserligen att ladda i vanligt 230 V uttag men detta ska då enbart ske om en elektriker sett över systemet. Dessutom ska det enbart ske i undantagsfall, exempelvis som stödladdning. Elsäkerhetsverket anger att regelbunden laddning direkt i vanligt uttag inte bör genomföras och i de fall som detta ändå sker ska det ske med övervakning. Detta utifrån den förhöjda risken för kortslutning och brand.
Det finns drygt 2600 drivmedelsstationer i Sverige vilket gör att de allra flesta inte har lång väg till närmaste station.
Gällande tillgång på drivmedel har fortfarande förbränningsmotorn en fördel.
Datum för publicering: 21 Juni 2022